<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931</id><updated>2011-04-22T05:50:22.988+02:00</updated><title type='text'>Margaretha Arteus Lästips</title><subtitle type='html'>Jag heter Margaretha Arteus och är bibliotekarie. På den här bloggen guidar jag er genom bokfloden och delger er mina boktips!</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>30</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-114987730441853081</id><published>2006-06-09T20:20:00.000+02:00</published><updated>2006-06-09T20:21:44.426+02:00</updated><title type='text'>fotbolls VM</title><content type='html'>&lt;a href="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=4431841/tr" target="_blank" orgurl="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=4431841/tr"&gt;Dödsmatchen av Andy Dougan&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fotbollen kom, som till de flesta länder, till Ukraina i slutet av 1800-talet. När Hitler invaderade Kiev 1941 var sporten nästan en folkrörelse och flera spelare i Dynamo Kiev legendariska folkhjältar.Ockupationen av Ukraina var ingen lätt sak för tyskarna. Det var en utmaning eftersom det var i särklass största område som de tvingats inta. Idrottstävlingar förekom av naturliga skäl inte i början av kriget, men efter en tid kom tyskarna på att börja med fotbollsturneringar igen mellan ockupanterna och en spillra som blivit kvar av Dynamo Kiev. De ryska spelarna arbetade i ett bageri, och ägaren var eld och lågor för iden att få igång turneringar igen efter tre säsongers uppehåll. Tyskarnas tanke var att få visa sin överlägsenhet även som idrottsmän och på så vis slutligen kväsa de sturska Kievborna. Verkan blev den motsatta. Tyskarna hade visserligen en del bra spelare, särskilt i Luftwaffe, men ryssarna vann match efter match och det gav till resultat att motståndsviljan fick ny luft. Inte ens ojust spel eller partiska nazistiska domare kunde hejda ryssarnas framfart. Till slut tappade tyskarna helt ansiktet och lät förstå att Dynamo måste förlora en match annars skulle det bli repressalier.  Spelarna beslöt gemensamt att de inte skulle hörsamma tyskarnas begäran och vann den sista matchen uttröttade och dåligt utrustade. Den moraliska seger som motståndaren vunnit blev för mycket för tyskarna. Spelarna häktades en efter en efter några dagar och satt i förhör och utsattes för tortyr i flera dagar. Det var svårt att hitta några anklagelsepunkter mot dem så man försökte framtvinga bekännelser om brott som aldrig begåtts. Ett sätt var också att försöka få spelarna att ange varandra vilket inte lyckades. Lagets storspelare skickades till arbetsläger under fruktansvärda förhållanden. Fyra avrättades, någon lyckades fly. En av de avrättade var målvakten Trusevitj. En av hans lagkamrater har beskrivit hans spelstil som var långt före sin tid:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Hans stil var mycket ovanlig. På den tiden ansågs målvakten rätt flott om han kunde ta bollen med händerna, som en katt. Det var snitsigt att göra oerhört mjuka dykningar för att ta en lång boll eller eleganta hopp för att ta en hög. Men Kolja hade en helt annorlunda stil. Han brukade springa långt utanför målet och i stället för att ta bollen brukade han sparka till den. Publiken tyckte att det var mycket ovanligt många av dem tyckte rentav att det var skojigt, men Trusevitj verkade aldrig bry sig.” &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=4056342/tr" target="_blank" orgurl="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=4056342/tr"&gt;Andra halvlek: elva berättelser om fotboll av Petter Karlsson&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;”Min hjärna är full av bråte. Hur jag förgäves försöker hålla mig till seriös fotbollsanalys, men istället hamnar i ännu en meningslös historia”. Men bråten är i alla fall underhållande. Författaren kallar det nonsenskunskap. Vilka var de? Vart tog de vägen? Vad hade de på sig? Av nyfikenhet på  vad som hände en rad lysande fotbollsspelare efter glansperioden söker han upp dem och kan konstaterar att de flesta kommit ner med fötterna på jorden och lever normala familjeliv. Ett av de mest underhållande porträtten är det av Malcolm MacDonald, en superstar, skyttekung och diva i den engelska ligan. En gudabenådad spelare som gjorde dåliga affärer, blev nästan ruinerad och blev av med både fru och vänner. Han flydde till Italien och nu sitter han i en trång lägenhet och tittar ut över en parkeringsplats och har aldrig varit så lycklig! Anledningen är Rita. Hon var på väg att gå i kloster och bli nunna men gav upp den iden för hans skull. Så kan det gå. Gunnar ”Säffle” Andersson storspelare i Marseille på femtiotalet är ett porträtt av en spelare som dog 1973 och är något av en psykologisk gåta. Ingen i Sverige inte ens hans föräldrar viste hur framgångsrik han var. Han förde ett glansfullt liv som fransk medborgare med tjusig fru och med alla yttre attribut på framgång. Men han dog bokstavligt talat i rännstenen försupen och utblottad. Kommer ni ihåg sketchen Skattkammarön när Margaretha Krook spottade på tärningen och en ursinnig Lars Ekborg vrålar över spelbordet: Du är förtjust i Nisse Hult! Han finns i verkligheten. Vill ni veta vem han är så läs boken&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=huliganerna%20buford" target="_blank" orgurl="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=huliganerna%20buford"&gt;Bland huliganerna av Bill Buford&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Bill Buford bevittnar i en match i Turin ett slagsmål mellan engelska fotbollssuportrar.Han hade knappast sett en fotbollsmatch förut men blev fascinerad av det våld och de aggressioner som spelet framkallade hos vuxna välartade och annars sansade vuxna män.Detta kom att bli inledningen till närmare åtta års umgänge med engelska supportrar.Studien utvidgas till frågeställningar om massan kontra individen även i krigssammanhangoch dylikt. När han läser litteratur i ämnet finner han en tendens att förklara våld utanför och bortom den enskilda individen. Det är extrema professionella uppviglare och terrorister som lockar och lurar annars skötsamma medborgare. Om man tar bort rötäggen ur hejarklacken så lugnar allt ner sig. Men författaren erfarenheter visar att detta är ett något förenklat problemsvar. Våldet har dragningskraft. Massan är inte dom, massan är vi, du och jag. Individen får en kick av våldet och därför bör orsakerna till våldet snarare sökas inom oss själva. Strålande bok!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-114987730441853081?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/114987730441853081/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=114987730441853081&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114987730441853081'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114987730441853081'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/06/fotbolls-vm.html' title='fotbolls VM'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-114987714419925746</id><published>2006-06-09T20:18:00.000+02:00</published><updated>2006-06-09T20:19:04.223+02:00</updated><title type='text'>fotbollsvm</title><content type='html'>&lt;a href="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=4431841/tr" target="_blank" orgurl="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=4431841/tr"&gt;Dödsmatchen av Andy Dougan&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fotbollen kom, som till de flesta länder, till Ukraina i slutet av 1800-talet. När Hitler invaderade Kiev 1941 var sporten nästan en folkrörelse och flera spelare i Dynamo Kiev legendariska folkhjältar.Ockupationen av Ukraina var ingen lätt sak för tyskarna. Det var en utmaning eftersom det var i särklass största område som de tvingats inta. Idrottstävlingar förekom av naturliga skäl inte i början av kriget, men efter en tid kom tyskarna på att börja med fotbollsturneringar igen mellan ockupanterna och en spillra som blivit kvar av Dynamo Kiev. De ryska spelarna arbetade i ett bageri, och ägaren var eld och lågor för iden att få igång turneringar igen efter tre säsongers uppehåll. Tyskarnas tanke var att få visa sin överlägsenhet även som idrottsmän och på så vis slutligen kväsa de sturska Kievborna. Verkan blev den motsatta. Tyskarna hade visserligen en del bra spelare, särskilt i Luftwaffe, men ryssarna vann match efter match och det gav till resultat att motståndsviljan fick ny luft. Inte ens ojust spel eller partiska nazistiska domare kunde hejda ryssarnas framfart. Till slut tappade tyskarna helt ansiktet och lät förstå att Dynamo måste förlora en match annars skulle det bli repressalier.  Spelarna beslöt gemensamt att de inte skulle hörsamma tyskarnas begäran och vann den sista matchen uttröttade och dåligt utrustade. Den moraliska seger som motståndaren vunnit blev för mycket för tyskarna. Spelarna häktades en efter en efter några dagar och satt i förhör och utsattes för tortyr i flera dagar. Det var svårt att hitta några anklagelsepunkter mot dem så man försökte framtvinga bekännelser om brott som aldrig begåtts. Ett sätt var också att försöka få spelarna att ange varandra vilket inte lyckades. Lagets storspelare skickades till arbetsläger under fruktansvärda förhållanden. Fyra avrättades, någon lyckades fly. En av de avrättade var målvakten Trusevitj. En av hans lagkamrater har beskrivit hans spelstil som var långt före sin tid:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Hans stil var mycket ovanlig. På den tiden ansågs målvakten rätt flott om han kunde ta bollen med händerna, som en katt. Det var snitsigt att göra oerhört mjuka dykningar för att ta en lång boll eller eleganta hopp för att ta en hög. Men Kolja hade en helt annorlunda stil. Han brukade springa långt utanför målet och i stället för att ta bollen brukade han sparka till den. Publiken tyckte att det var mycket ovanligt många av dem tyckte rentav att det var skojigt, men Trusevitj verkade aldrig bry sig.” &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=4056342/tr" target="_blank" orgurl="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=4056342/tr"&gt;Andra halvlek: elva berättelser om fotboll av Petter Karlsson&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;”Min hjärna är full av bråte. Hur jag förgäves försöker hålla mig till seriös fotbollsanalys, men istället hamnar i ännu en meningslös historia”. Men bråten är i alla fall underhållande. Författaren kallar det nonsenskunskap. Vilka var de? Vart tog de vägen? Vad hade de på sig? Av nyfikenhet på  vad som hände en rad lysande fotbollsspelare efter glansperioden söker han upp dem och kan konstaterar att de flesta kommit ner med fötterna på jorden och lever normala familjeliv. Ett av de mest underhållande porträtten är det av Malcolm MacDonald, en superstar, skyttekung och diva i den engelska ligan. En gudabenådad spelare som gjorde dåliga affärer, blev nästan ruinerad och blev av med både fru och vänner. Han flydde till Italien och nu sitter han i en trång lägenhet och tittar ut över en parkeringsplats och har aldrig varit så lycklig! Anledningen är Rita. Hon var på väg att gå i kloster och bli nunna men gav upp den iden för hans skull. Så kan det gå. Gunnar ”Säffle” Andersson storspelare i Marseille på femtiotalet är ett porträtt av en spelare som dog 1973 och är något av en psykologisk gåta. Ingen i Sverige inte ens hans föräldrar viste hur framgångsrik han var. Han förde ett glansfullt liv som fransk medborgare med tjusig fru och med alla yttre attribut på framgång. Men han dog bokstavligt talat i rännstenen försupen och utblottad. Kommer ni ihåg sketchen Skattkammarön när Margaretha Krook spottade på tärningen och en ursinnig Lars Ekborg vrålar över spelbordet: Du är förtjust i Nisse Hult! Han finns i verkligheten. Vill ni veta vem han är så läs boken&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=huliganerna%20buford" target="_blank" orgurl="http://opac.solna.se/pls/bookit/pkg_www_misc.print_index?in_user_id=opac-saa-e&amp;in_password=opac-saa-e1&amp;amp;in_ccl_query=huliganerna%20buford"&gt;Bland huliganerna av Bill Buford&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Bill Buford bevittnar i en match i Turin ett slagsmål mellan engelska fotbollssuportrar.Han hade knappast sett en fotbollsmatch förut men blev fascinerad av det våld och de aggressioner som spelet framkallade hos vuxna välartade och annars sansade vuxna män.Detta kom att bli inledningen till närmare åtta års umgänge med engelska supportrar.Studien utvidgas till frågeställningar om massan kontra individen även i krigssammanhangoch dylikt. När han läser litteratur i ämnet finner han en tendens att förklara våld utanför och bortom den enskilda individen. Det är extrema professionella uppviglare och terrorister som lockar och lurar annars skötsamma medborgare. Om man tar bort rötäggen ur hejarklacken så lugnar allt ner sig. Men författaren erfarenheter visar att detta är ett något förenklat problemsvar. Våldet har dragningskraft. Massan är inte dom, massan är vi, du och jag. Individen får en kick av våldet och därför bör orsakerna till våldet snarare sökas inom oss själva. Strålande bok!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-114987714419925746?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/114987714419925746/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=114987714419925746&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114987714419925746'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114987714419925746'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/06/fotbollsvm.html' title='fotbollsvm'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-114836439314770282</id><published>2006-05-23T08:04:00.000+02:00</published><updated>2006-05-23T08:06:33.146+02:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>Ramel, Stig&lt;br /&gt;Gustaf Mauritz Armfelt&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Den som såg dramadokumentären om Armfelt , Gunstlingen, på TV  kan också läsa Stig Ramels biografi som kom ut 1999. Författaren säger i sitt förord att han var förvånad över att så få svenskar, förutom fackhistoriker, kände till honom. Det är en tacksam uppgift att skriva om  1700-tals människor. Det skrevs brev och dagböcker som aldrig förr, och man vågade  också vara personlig och vädra sina innersta känslor. Armfelts korrespondens var enorm och det finns tusentals brev bevarade av hans hand vilket gör porträttet av kungagunstlingen  ovanligt levande. Man kan säga att han var något av en lekledare och värsting vid hovet. Han var både charmerande och fräck, en kombination som tycks ha roat Gustav lll. Att han vågade säga ifrån gjorde kungen arg ibland men det tycks aldrig ha gått honom djupare till sinnes, Armfelt var och förblev favoriten. Förutom att vara barnvakt åt kronprinsen var han teaterchef, ansvarig för stora delar av nöjeslivet vid hovet samt en av  de första ledarmöterna av svenska akademin.När han vid kungens död lämnar landet var det inte frivilligt. Kungens bror iscensatte tillsammans med Reuterholm en stadskupp som tvingade de sista gustavianerna bort från hovet. Vad som sedan händer honom under åren utomlands är att han blir dödsdömd i sin frånvaro för högförräderi. Han grips aldrig, istället blir det hans mångåriga älskarinna Magdalena Rudenschöld som döms när korrespondansen dem emellan uppdagas. Om deras kärlekssaga kan man också läsa i Per-Martin Hambergs roman Kärleks ljuva plåga från 1974. Lz Armfelt&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-114836439314770282?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/114836439314770282/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=114836439314770282&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114836439314770282'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114836439314770282'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/05/ramel-stig-gustaf-mauritz-armfelt-den.html' title=''/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-114836418982276187</id><published>2006-05-23T08:02:00.000+02:00</published><updated>2006-05-23T08:03:09.833+02:00</updated><title type='text'>armfelt</title><content type='html'>&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-114836418982276187?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/114836418982276187/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=114836418982276187&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114836418982276187'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114836418982276187'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/05/armfelt.html' title='armfelt'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-114785483572500022</id><published>2006-05-17T10:27:00.000+02:00</published><updated>2006-05-17T10:33:55.726+02:00</updated><title type='text'>kommande boktips</title><content type='html'>Oj oj vad längesedan jag ägnade mig åt min blogg. Måste få in mer lästips för att stimulera min omgivning till mer vettig läsning Kommande boktips temat manligt och kvinnligt Åke Högberg :Drottningen och döden 5000 års berättelser om kön och makt Lasse Berg: Gryning över Kahlahari&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-114785483572500022?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/114785483572500022/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=114785483572500022&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114785483572500022'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114785483572500022'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/05/kommande-boktips.html' title='kommande boktips'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-114785441128008681</id><published>2006-05-17T10:24:00.000+02:00</published><updated>2006-05-17T10:26:51.293+02:00</updated><title type='text'>magentan</title><content type='html'>Blom och den andra magentan av Lars Gustafsson&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lars Gustafsson (alltså texasprofessorn i filosofi) är inte precis känd för att vara lättviktig i sitt författarskap. Mångsidig är han dessutom och i denna lilla kortroman är han verkligen på bästa lekhumör.&lt;br /&gt;Detta är en underbar, rolig och klurig liten bagatell med massor av humor, bra personskildringar och de i hans tidigare böcker välkända miljöerna i Västmanland. I det här fallet är det bruksorten Ängelsberg som är huvudpersonen tillsammans med den unge Stubben som anses förståndshandikappad, men man undrar just hur mycket det egentligen fattas i hans förstånd eftersom han tillsammans med före detta kriminalaren Blom från Uppsala lyckas lösa den kriminalgåta som utgör bokens intrig. Som ren kriminalroman är väl boken ingen höjdare men den är spännande ändå även om slutet är lite krystat.&lt;br /&gt;Inledningen är magnifik. Andra söndagen efter trefaldighet predikar extra ordinarie pastorsadjunkt Arne B Häggqvist, kulmagad och försedd med en kokett liten mustasch, i Väster Vålas ärevördiga predikstolHans predikan är minst sagt underlig. Han svävar ut i betraktelser över vår förunderliga natur mest som en biolog eller naturvetare. Inte ett ord om de religiösa dimensionerna i tillvaron. Till ackompanjemang av ett väldigt åskväder ilsknar åhörarna så småningom till och förstår att något är galet och mycket riktigt är adjunkten som uppslukad av jorden när gudstjänsten är över och står inte att finna i något löneregister eller något register alls över anställda präster. I sakristian har någon i lugn och ro kunnat rota igenom och bryta upp ett skrivbord som ropats in på en gårdsauktion för länge sedan. Det visar sig att den som gjort det är ute efter något mycket värdefullt och det är den magenta som titeln syftar på. Magentan är ett av världens mest ovanliga och värdefulla frimärken.&lt;br /&gt;För den som inte har tid eller orkar igenom en spänningsroman på flera hundra sidor är detta en utmärkt bok och kan även läsas av ”unga vuxna”. Hc&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-114785441128008681?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/114785441128008681/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=114785441128008681&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114785441128008681'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114785441128008681'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/05/magentan.html' title='magentan'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-114070851358445704</id><published>2006-02-23T16:23:00.000+01:00</published><updated>2006-02-23T16:28:33.610+01:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>Apropå  utställningen konstnärspar vid sekelskiftet på Nationalmuseum den 2:a mars&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dubbelporträtt&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konstnärspar i seklets början&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I slutet av 1800-talet fick kvinnor tillträde till konstskolorna. Undervisningen var till en början uppdelad på en manlig och en kvinnlig avdelning (fruntimmersavdelningen). Detta gjorde att konstelever av båda könen lärde känna varandra och det är förklaringen till de många konstnärsäktenskapen vid sekelskiftet. Att det var kvinnorna som ofta fick ge upp sitt konstnärsskap var en självklarhet på den tiden, men förvånansvärt många, naturligtvis mycket starka  och begåvade kvinnor, lyckades hävda sig bra trots att det var mannen som var den mest kände. I fallet Georg och Hanna Pauli hade båda en ömsesidig respekt för varandras konstnärsskap och han beundrade henne som konstnär och säger till och med i ett brev att av allt hon skapat kan han bara finna en dålig målning. Till och med Carl Larssson  tycker att hon är ”som målarinna djup och sund i färgen samt käck i tekniken”. Annat var det på Sundborn där fru Karin nästan förbjöds av maken att utöva konstnärsskap   i annat syfte än hemmets förskönande. Mindre känd är Ester Ellqvist,  maka till John Bauer, som helt slutade måla för att stödja sin make i hans arbete. Äktenskapet var obalanserat och olyckligt  och Bauer var aldrig nöjd med sin konst utan såg sig själv hela livet som en simpel illustratör. Den uppslitande kampen mellan två jämbördigt begåvade människor skildras i uppsatsen om avangardisten Tristan Tzara som var gift med en vacker ,begåvad och viljestark svenska, Greta Knutsson. Andra par är Sigrid Hjerten och Isaac Grunewald , Olga Granner och Carl Milles samt Tekla Lindeström och Karl Nordström. Ib-c&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-114070851358445704?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/114070851358445704/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=114070851358445704&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114070851358445704'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/114070851358445704'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/02/aprop-utstllningen-konstnrspar-vid.html' title=''/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113749437113651594</id><published>2006-01-17T11:37:00.000+01:00</published><updated>2006-01-17T11:39:31.150+01:00</updated><title type='text'>Mer kungligt och snaskigt (bara lite)</title><content type='html'>Leonie Frieda              &lt;br /&gt;                                    Katarina av Medici som ung&lt;br /&gt;Katarina av Medici&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vilket läsgodis för alla som älskar historiska biografier ! Intriger, lönnmord, politiska konspirationeroch en oändlig rad praktfulla arrangemang och fester. Allt rymdes i Katarina av Medicis liv. Hon var sägs det maktlyste, intrigant och beräknande. Det låter som fullt normala och nödvändiga egenskaper för en renässansfurste som ville behålla makten, och det gjorde Katarina i mer än trettio år. Hon regerade som en hel karl och inte var hon mer moraliskt belastad än sina manliga kollegor på den tiden. Hon var barnbarn till Lorenzo, kallad il Magnifico  de Medici i Florens och blev av politiska skäl bort gift med den franske kungen Henrik ll. Släkten Medici var stormrik, konst och kulturälskare av stora mått och oändligt framgångsrik i sina världsliga strävanden. Men inte hjälpte det. Hon ansågs som en uppkomling utan riktigt värdiga anor för en drottning av Frankrike. När hon blev drottning befann sig Frankrike politiskt och religiöst på randen av inbördeskrig och särskilt de religiösa oroligheterna bestod under hela hennes regeringsperiod. Hennes verkliga maktperiod började först efter maken Henrik ll:s död då hon periodvis var regent för sina omyndiga söner. Tre av hennes söner blev kungar. Två dog bara drygt tjugoåriga och lät i realiteten modern styra och ställa med rikets angelägenheter. De var för svaga och obegåvade för att med kraft styra detta land som som ständigt skakades av religiösa konflikter som i sin tur ledde till krig. Hon älskade att arrangera praktfulla skådespel och lysande fester vid hovet . Hon var en  genuin konst och kulturälskare  och älskade sin man och sina barn för vars räkning hon aldrig slutade att göra upp fördelaktiga äktenskapsplaner , allt för att ätten Valois inte skulle dö ut. . Lz Katarina av Medici&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Katarina sägs ha fört med sig sitt italienska hemlands matkultur till Frankrike. Den berömda franska matkulturen är sålede ursprungligen italiensk. Hon åt väldiga mängder och blev med tiden korpulent. En av hennes favoriträtter var en florentinsk rätt cibero som bestod av fågelmagar, inälvor och tuppkammar. Verkar dett gott?&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113749437113651594?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113749437113651594/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113749437113651594&amp;isPopup=true' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113749437113651594'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113749437113651594'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/01/mer-kungligt-och-snaskigt-bara-lite.html' title='Mer kungligt och snaskigt (bara lite)'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113749406835788588</id><published>2006-01-17T11:33:00.000+01:00</published><updated>2006-01-17T11:34:28.373+01:00</updated><title type='text'>Kungligt och smaskigt</title><content type='html'>Eleanor Herman&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kungliga älkarinnor. 500 år av makt, sex och rivalitet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vissa recencenter i dagspressen har tydligen missuppfattat syftet med denna bok. Hade författaren varit man hade han nog fått beröm för gediget arbete. Eleanor Herman vill primärt inte leverera snaskiga detaljer från kungliga sänkammare i förgången tid utan det är en genomgång och sammanfattning av vad man vet om älskarinnornas status, sociala liv och arbetsvillkor ja hela den sociala och maktpolitiska snurren vid ett kungligt hov från femtonhundratalet till och med slutet av sjuttonhundratalet. En av solkungens älskarinnor, Louise de La Valiere flydde från det glänsande hovet i Versaile då hon var tjugono år till friden i ett kloster. Tillfrågad om hur hon skulle stå ut med det hårda klosterlivet svarade hon. ” När jag har det svårt i klostret kommer jag bara behöva minnas vad man tvingade mig att genomlida vid hovet och då kommer all smärta att te sig lindrig för mig. Så var det. En drottning kunde man inte avsätta eller ta ifrån hennes status vid hovet, men en älskarinna måste ständigt vara på sin vakt eller intrigera för att behålla sin ställning och därmed sina inkomster och förmåner. En orsak till att man vet så mycket om kungarna älskarinnor ja över huvudtaget om hovlivet under den här perioden är att älskarinnestatusen blev en officiell titel.&lt;br /&gt;Så blev hon en offentlig person blev hon också iakktagen, omkriven och nästan alltid kritiserad och naturligtvis avskydd av sina konkurenter och kungens offentliga gemål. Storkovan kunde hon tjäna, inte bara i pengar utan också gods och landområden. Men det behövdes för det slet på krafterna att alltid vara charmerade på glatt humör och ja till och med bildad och påläst. Dom flesta stora namnen inom älskarinnegenren var just det. Inga små fån som bara kunde hålla en säng varm utan kraftfulla personligheter med bildning och stil. Ett av de inressantaste kapitlen behandlar kungliga bastarder (barn födda utom äktenskapet). Där var de flesta kungarna inte knussliga utan erkände och sörjde för dem. En anledning kunde vara att många höga herrar älskade sina oäktingar mer än de legitima barnen som ju ofta var en frukt av ett påtvingat äktenskap medan älskarinnans barn var frukterna av ett frivilligt val.&lt;br /&gt;Henrik ll kung av Frankrike under 1500 talet hade en av alla tiders mest berömda mätresser Diane de Poitiers. Den damen undertecknade officiella dokument, utsåg ministrar, utdelade hedersbetygelser, underhåll och titlar och förlänade och drog tillbaka gods. Hon blev medlem av rådet och utövade ett minst sagt ett stort inflytande på sitt lands politik. Vad författaren lyckas förmedla i boken är just det oglamorösa , tröttande och nästan alltid mycket långtråkiga , (trots alla fester) livet vid ett hov. Diane de Poitiers förekommer för övrigt ofta i höstens stora biograft om Katarina av Medici av Frieda Leonie. Läs den genast K&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113749406835788588?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113749406835788588/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113749406835788588&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113749406835788588'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113749406835788588'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/01/kungligt-och-smaskigt.html' title='Kungligt och smaskigt'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113749288410592881</id><published>2006-01-17T11:14:00.000+01:00</published><updated>2006-01-17T11:14:44.123+01:00</updated><title type='text'></title><content type='html'>&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113749288410592881?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113749288410592881/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113749288410592881&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113749288410592881'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113749288410592881'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/01/blog-post.html' title=''/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113687724264066951</id><published>2006-01-10T08:13:00.000+01:00</published><updated>2006-01-10T14:26:46.676+01:00</updated><title type='text'>Nazisternas kvinnor</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Anna Maria Sigmund&lt;br /&gt;Nazisternas kvinnor&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att det kan vara pedagogiskt fruktbart att belysa en historisk epok genom att porträttera några av dess representanter visar den österrikiska historikern &lt;a href="http://www.randomhouse.de/author/author.jsp?per=108564" target="blank"&gt;Anna Maria Sigmund&lt;/a&gt;. I sitt tvåbandsverk ”&lt;a href="http://www.peterenglund.com/textarkiv/nazikvinnor.htm" target="blank"&gt;Nazisternas kvinnor&lt;/a&gt;”, ger hon en rad miniporträtt av mer eller mindre kända kvinnor som levde och verkade under nazitidens Tyskland. Författaren gör inga anspråk på att göra djupblodande analyser av deras levnadsbana eller nazistfenomenet, men boken ger en god inblick i familjeliv och tänkesätt hos de i flesta fall högt uppsatta nazistiska ledarna. &lt;a href="http://www.rockelstad.se/ny/historia/goring.asp" target="blank"&gt;Carin Göring&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Magda_Goebbels" target="blank"&gt;Magda Goebbels&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Eva_Braun" target="blank"&gt;Eva Braun&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://www.svd.se/dynamiskt/rec_litteratur/did_9999697.asp" target="blank"&gt;Leni Riefenstahl&lt;/a&gt; m.fl. finns ju avporträtterade i andra verk och är väl kända. Det författaren gjort här är att sammanföra dem med mindre kända hustrur eller älskarinnor till partiets nyckelpersoner. Att en del av nazisternas kvinnor var lika hängivna och fanatiska som sina män visar både Carin Göring och Magda Goebbels som båda var synnerligen politiskt aktiva trots att partiprogrammet föreskrev att kvinnorna inte skulle engagera sig i samhället annat än på hemmaplan, t ex genom att föda så många barn som möjligt till det kommande världsriket. Att många levnadsöden är både skrämmande och rent av makabra gör inte boken mindre läsvärd.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113687724264066951?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113687724264066951/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113687724264066951&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113687724264066951'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113687724264066951'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/01/nazisternas-kvinnor.html' title='Nazisternas kvinnor'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113645099134439064</id><published>2006-01-05T09:49:00.000+01:00</published><updated>2006-01-05T10:33:26.983+01:00</updated><title type='text'>att läsa bilder</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Alberto Manguel:&lt;br /&gt;Att läsa bilder&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För några år sedan kom det ut en bok om läskonsten och dess långa kulturhistoria. Ett veritabelt storverk av den kanadensiske humanisten författaren och essäisten &lt;a href="http://www.ordfront.se/Bocker/Varaforfattare/AlbertoManguel.aspx" target="blank"&gt;Alberto Manguel&lt;/a&gt;.  Nu har han gjort det igen, den här gången en bok om att tolka och läsa  konst.&lt;br /&gt;Han är själv inte konsthistoriker men en entusiastisk  uttolkare av bilder runtomkring oss både skulptur, reklam , traditionellt måleri och fotokonst.Han anser att bilden har företräde före det skrivna ordet  och resonerar som man gjorde på 1500-talet att bilder är motsvarigheten till skrift för det enkla folket. I bokens slutkapitel skriver Manguel:  ” I grund och botten är bilder ingenting annat än en klick färg, en bit sten, ett ljustrick på näthinnan som utlöser illusionen av upptäckt eller minne, alldeles som vi inte är något mer än en mängd oändligt små spiraler i vars molekyler var och en av våra egenheter och förutsättningar tycks vila.” Han blanda i sina personliga tolkningar högt och lågt, okända konstnärer  med giganter som &lt;a href="http://www.picasso.fr/anglais/" target="blank"&gt;Picasso&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://www.vangoghgallery.com/" target="blank"&gt;van Gogh&lt;/a&gt;. Därtill är stilen enkel och lättsam vilket ofta inte är fallet med professionella  konsthistorikers.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113645099134439064?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113645099134439064/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113645099134439064&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113645099134439064'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113645099134439064'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/01/att-lsa-bilder.html' title='att läsa bilder'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113645067623989527</id><published>2006-01-05T09:43:00.000+01:00</published><updated>2006-01-05T10:34:40.470+01:00</updated><title type='text'>galen professor</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Winchester, Simon&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Professorn och galningen&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;I underrubriken till denna biografi står det att det är en berättelse om mord, vansinne och tillkomsten av &lt;a href="http://www.oed.com/about/history.html" target="blank"&gt;Oxford English Dictionary&lt;/a&gt;. 1857 gick startskottet för utgivningen av en ny ordbok på engelska språket. Arbetet skulle bli gigantiskt. Utgivningen pågick under mer än sjuttio år och engagerade tusentals medarbetare. En av de flitigaste var en amerikansk militärläkare, W C Minor som under nästan tjugo år regelbundet korresponderade med huvudredaktören, James Murray om olika svårigheter och finesser i den engelska lexikografin. Oficiella hedersbetygelser östes över redaktörerna för deras arbete och Murray var efter många års arbete angelägen om att få tacka sina många medarbetare ,även den tillbakadragne doktor Minor. Till slut kommer ett möte till stånd och och den skygge Minor visar sig vara mentalpatient, sedan tjugo år inlåst på en anstalt , obotligt sinnessjuk med svåra hallucinationer och tvångsföreställningar .Det är en egendomlig och tragisk historia, men också upplyftande, eftersom han med den friska delen av sitt intellekt kunde mobilisera krafter till att under så lång tid bidra med sina kunskaper och sin lärdom till Oxford English Dictionary . Lz Minor&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113645067623989527?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113645067623989527/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113645067623989527&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113645067623989527'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113645067623989527'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2006/01/galen-professor.html' title='galen professor'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113567432455626735</id><published>2005-12-27T10:02:00.000+01:00</published><updated>2005-12-27T10:05:24.576+01:00</updated><title type='text'>Bra bok om sund lättja på jobbet</title><content type='html'>Maier, Corinne                                               &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hej lättja&lt;br /&gt;Om konsten och vikten att göra minsta möjliga på jobbet&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allting måste faktiskt förändras  för att allting ska  förbli detsamma. Denna slående och fyndiga formulering av ett för många välbekant fenomen , nämligen omorganisation i företaget, står att läsa i Corinne Maiers bok Hej lättja. Varför gör dom på detta viset?&lt;br /&gt;Ja det kan man som anställd och löntagare fråga sig  när arbetsgivaren rör om i grytan med jämna mellanrum och resultatet  (dvs förändringen till det bättre) blir klent eller inget alls.&lt;br /&gt;Detta är bara ett av många fenomen i arbetslivet som gisslas. När författaren uppmanar läsaren att vara lat på arbetsplatsen är det av ren självbevarelsedrift för att man inte skall gå i väggen eller riskera att bli utbränd för mål som är rena luftslotten  Ok, du har ett arbete. Det är bra då pengar behöver komma in varje månad för din försörjning men där slutar arbetets mening. En arbetsplats eller ett företag är inte någon plats för personlig utveckling. Det den anställde sist och slutligen gör har ingen betydelse han kan från den ena dagen till den andra ersättas av första bästa dumskalle. Vad gäller kompetens för ett arbete väljer författaren att använda ordet anställningsbar  eftersom anställning efter faktiskt yrkeskunnande blir alltmer sällsynt. I dag rekryteras människor efter vilka de är  inte efter vad de kan göra. Social förmåga (kompetens) skicklighet i att kommunicera och andra luddiga  talanger kommer att bli avgörande för om man lyckas förföra en rekryterare. Några goda råd om du har ett arbete och vill hänga kvar. Ligg lågt och acceptera under inga omständigheter en tjänst med stort ansvar. Ni blir tvungen att att arbeta mer med en ynka ekonomisk kompensation. Välj de onyttigaste tjänsterna i företaget, kort sagt gör dig osynlig. Det är de som profilerar sig som åker först. Till bokens framgångar bidrar naturligtvis igenkännandets glädje. Många fenomen som beskrivs i boken måste vara gemensamma för massor av arbetstagare. Att författaren dessutom är slagfärdig, kvick och träffsäker i sina formuleringar har säkert bidragit till att upplagan passerat da Vincikodens. I kapitlet Konsult tar sig författaren en funderare över all denna assistans vi behöver för att leva. I dag är det otänkbart att uppfostra ett barn utan: en psykolog för att komma till rätta med oidipuskomplexet, en logoped för att lära det läsa, en skolassistent för att det skall tillgodogöra sig alla dumheter det får över sig i skolan . Vi lever i massasistansens värld Man måste fråga sig hur mänskligheten utan hjälp av psykdoktorer och alternativa behandlingsmetoder har kunnat uppfinna boktryckarkonsten eller bygga katedraler.&lt;br /&gt;Dok&lt;br /&gt;Margaretha Arteus&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113567432455626735?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113567432455626735/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113567432455626735&amp;isPopup=true' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113567432455626735'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113567432455626735'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/12/bra-bok-om-sund-lttja-p-jobbet.html' title='Bra bok om sund lättja på jobbet'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113473463957129276</id><published>2005-12-16T13:02:00.000+01:00</published><updated>2005-12-16T13:05:04.293+01:00</updated><title type='text'>Kollegans blogg</title><content type='html'>Min kollega Malin har också en &lt;a href="http://trettinanting.blogspirit.com" target="blank"&gt;blogg.&lt;/a&gt; Den är väl värd ett besök!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113473463957129276?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113473463957129276/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113473463957129276&amp;isPopup=true' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113473463957129276'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113473463957129276'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/12/kollegans-blogg.html' title='Kollegans blogg'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113456303906946485</id><published>2005-12-14T13:20:00.000+01:00</published><updated>2005-12-14T14:29:16.866+01:00</updated><title type='text'>Julläsning för egen del</title><content type='html'>Nu i jul skall jag försöka stånka mig igenom &lt;a href="http://www.randomhouse.com/author/results.pperl?authorid=58272" target="blank"&gt;Sebag Montefiores&lt;/a&gt; bok om &lt;a href="http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=132" target="blank"&gt;Katarina den stora&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Potemkin" target="blank"&gt;Potjemkin&lt;/a&gt;. Det verkar vara en riktigt maffig kärleks- och vänskapshistoria. Mycket kunskap om Rysslands historia får man nog sig till livs också. Jag kommenterar boken för er, ärade läsare, när jag tagit mig igenom den.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113456303906946485?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113456303906946485/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113456303906946485&amp;isPopup=true' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113456303906946485'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113456303906946485'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/12/jullsning-fr-egen-del.html' title='Julläsning för egen del'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113438502990033958</id><published>2005-12-12T11:39:00.000+01:00</published><updated>2005-12-12T12:47:44.496+01:00</updated><title type='text'>Tema: resor</title><content type='html'>Avdelning N är geografi och är en stor avdelning där alla länder har en bokstavsbeteckning; Nc=Sverige, Ne=England, Nk=Tyskland osv. Allmänna reseskildringar som t ex kan vara resekåsserier, gamla reseskildringar med kuriosavärde, reseskildringar med tema står först i systemet med beteckningen N. Här följer några reseböcker som visar ett brett spektrum vad resehandböckerna kan innehålla.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Alain de Botton: &lt;em&gt;Om konsten att resa&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Utan bestämt resmål tar författaren med oss på resor tillsammans med  kända resenärer som &lt;a href="http://www.kirjasto.sci.fi/flaubert.htm" target="blank"&gt;Flaubert&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://www.vangoghmuseum.com/bisrd/top-1-2.html" target="blank"&gt;van Gogh&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://www.kirjasto.sci.fi/baudelai.htm" target="blank"&gt;Baudelaire&lt;/a&gt; m fl. &lt;a href="http://www.alaindebotton.com" target="blank"&gt;De Botton&lt;/a&gt; är en känd popularisator av svåra ämnen, mest på filosofins område, och har med både humor och intellektuell skärpa skrivit om både &lt;a href="http://www.kirjasto.sci.fi/proust.htm" target="blank"&gt;Proust&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://oregonstate.edu/instruct/phl302/philosophers/montaigne.html" target="blank"&gt;Montaigne&lt;/a&gt;. Resandets besvikelser är något av ett huvudtema i boken. Det går att hålla med om att många fantastiska upplevelser förstörs av triviala praktiska problem som transporter till och från flygplatser och hotell, trängsel med andra turister osv. Broschyrerna håller inte vad de lovat så kanske bäst då att göra som  huvudpersonen i &lt;a href="http://www.kirjasto.sci.fi/huysm.htm" target="blank"&gt;Huysmans&lt;/a&gt; berömda roman &lt;a href="http://www.nyu.edu/library/bobst/research/fales/exhibits/wilde/images/against.jpg" target="blank"&gt;Mot strömmen&lt;/a&gt;. Hjälten är en dekadent och missantropisk hjälte som får en plötslig lust att resa till London. Under en läsning av en av &lt;a href="blank"&gt;Dickens&lt;/a&gt; romaner föreställer han sig livet i huvudstaden och börjar en massiv förberedelse till resan. När det börjar bli dags att kliva ombord på tåget blir han plötsligt alldeles matt. Han tänker på hur han blir tvungen att resa till stationen, knuffas vid bagageutlämningen, uthärda en främmande säng, stå i kö, och huttrande av köld släpa omkring sin bräckliga lekamen till alla märkvärdiga sevärdheter. Resultatet blev att han tog första bästa tåg tillbaka till sin villa med koffertar, paket, kappsäckar, plädar, paraplyer och käppar – och lämnade aldrig hemmet igen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Holmquist och Matlein (red.): &lt;em&gt;Resans mål: svenska författare med aptit på världen&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Resor och mat har alltid varit intimt förknippade med varandra. Efter att ha redogjort för sevärdheter och upplevelser får en resenär ofta frågan: hur var maten, vad åt ni?  I litteraturen om resor finns mängder med beskrivningar av måltider och matupplevelser. Den genuina upplevelsen av smaker och dofter kan vara svår att beskriva. Ganska ofta är det bara en uppräkning av rätter och drycker. I Resans mål förmedlar tretton svenska författare matupplevelser av annorlunda slag. Det är inte sittningar på restauranger eller kulinariska upplevelser som beskrivs utan mer situationer under resan där maten kommer in som ett minne bland andra minnen. En av författarna Karl-Olov Arnstberg berättar ett dråpligt matminne som började i hans ungdom. Han är en entusiastisk samlare av goda ostar. En gång i tonåren hade han en kort affär med norska ostförsäljerskan Trine. När de skiljs åt förärar hon honom tre kilo mejeritillverkad gammelost som var det vedervärdigaste han stött på ”den norska erotikens absoluta antites”. Åren går och författarens intresse för erotik och sex tas över av matintresset och bordets istället för sängens fröjder. Flera år senare återvänder han av en slump till samma affär och samma vedervärdiga gammelost saluförs fortfarande, men för honom blir doften ett sätt att återuppleva den korta affären med Trine. ” Något helt oförutsett inträffade. Det reste sig i mina byxor och byxmonstret stretade mot sitt tygfängelse med samma kraft som i min ungdoms dagar! Var det osten eller var det kvinnan som sålde osten?" &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Björn Larsson: &lt;em&gt;Från Vredens Kap till jordens ände&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Någon stugsittare kan man knappast kalla författaren &lt;a href="http://www.panorstedt.se/templates/common/Author.aspx?id=16464&amp;q_context=Norstedts" target="blank"&gt;Björn Larsson&lt;/a&gt;. Hans livsstil är att vara i ständig rörelse och därför har han tillbringat större delen av sitt liv på havet i någon av sina båtar. Innan han fyllde fyrtio hade han aldrig bott mer än något år på samma plats och länge ägde han ingenting, bara en båt med tillhörande utrustning och ett tiotal meter böcker. Han säger sig aldrig ha varit lyckligare än han var när han i sex år, året runt, bodde ombord på sin segelbåt Rustica. Från Vredens kap till jordens ände handlar om livet ombord på Rustica och är en underbar reseskildring som är lika mycket en filosofisk tankebok som en skildring av seglandets vedermödor. Han bekänner sig till rotlöshet och rörelse, men rastlösheten däremot är ett gissel. Den moderna varianten heter stress och det behöver man aldrig känna på havet. Att segla är ett långsamt sätt att ta sig fram och därför har man tid att minnas det man ser och upplever under färden. Kapitlet Om människor handlar om alla de kontakter han knutit i hamnar och under segelfärder. Ta till exempel Peter och Jette som han mötte i Kinsale och som efter avslutad seglats byggde sig en träskuta att bo i och som dagligen rodde barnen till dagis i en jolle. Att segla är ett sätt att leva det bevisar det par som båda var över sjuttio som han träffade över en drink i Tobermory. De bodde under vinterhalvåret i Glasgow under enkla förhållanden och seglade under resten av året i lugnt tempo i &lt;a href="http://www.visithebrides.com/islands" target="blank"&gt;Hebriderna&lt;/a&gt;. Det var deras liv och det tänkte de fortsätta med tills de inte orkade längre. Boken avslutas med ett appendix som beskriver alla de seglatser han gjort tilsammans med sin fru Helle.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113438502990033958?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113438502990033958/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113438502990033958&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113438502990033958'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113438502990033958'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/12/tema-resor.html' title='Tema: resor'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113430077814941051</id><published>2005-12-11T11:59:00.000+01:00</published><updated>2005-12-11T12:33:28.083+01:00</updated><title type='text'>Mode, design och dräkthistoria</title><content type='html'>Detta tema ligger mig varmt om hjärtat - klädintresserad som jag är! Jag slår dessutom gärna ett slag för mer flärd i vardagen! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På avdelning I på biblioteket finns böcker om konst, konsthistoria, konstnärs-biografier samt böcker om hur man t ex lär sig måla i olja, akvarell, teckna osv. Detta tema handlar om mode, kläddesign och dräkthistoria  på avdelning Ihk&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;En bra översikt och sammanfattning av nittonhundratalsmodet är Lotta Lewenhaupts Modeboken 1900-2000 samt Elizabeth Ewings History of 20th century Fashion. Vill man studera särskilda stilepoker finns Patricia Bakers 40-talets och 50-talets mode Samt Yvonne Connikies 60-talets mode. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Toni Lewenhaupt: &lt;em&gt;Svart som&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Svart har  genom tiderna inte enbart varit sorgens färg. Svart klädedräkt kan symbolisera seriositet  och värdighet. Se bara på de &lt;a href="http://www.insecula.com/us/oeuvre/photo_ME0000072351.html" target="blank"&gt;holländska målningarna av självmedvetna köpmän alltid sobert svartklädda&lt;/a&gt; som för att markera att man tillhör ett skrå som tar sina arbetsuppgifter på allvar.Toni Lewenhaupt som skrivit en bok om den svarta färgens symbolladdade historia klär sig gärna själv i &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_lilla_svarta" target="blank"&gt;den lilla svarta&lt;/a&gt; när hon skall åka in till staden på ett sammanträde. Annat är det på landet. Där går hon mer färggrant klädd vilket också lantbefolkning alltid gjort i kontrast till stads-befolkning. Bankernas, kontorens, butikernas, börsmäklarnas, regeringens folk är nästan alltid mörkklädda. Toni Lewenhaupt har som vanligt originella och nya infallsvinklar på dräkthistoria som kulturell yttring. &lt;br /&gt;Läs också av samma författare&lt;br /&gt;Konterfej a la mode&lt;br /&gt;Lilla svarta&lt;br /&gt;Modets mening&lt;br /&gt;Tidens tecken&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lena Rangström: &lt;em&gt;Kläder för tid och evighet&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=68" target="blank"&gt;Gustav lll:s&lt;/a&gt; bevarade kläder på &lt;a href="http://www.lsh.se/livrustkammaren" target="blank"&gt;Livrustkammaren&lt;/a&gt; är utvalda av kungen själv, omsorgsfullt och med tanke på eftervärldens syn på hans gärning. Han  valde kläder som passade var situation.&lt;br /&gt;Många praktfulla kläder speglar kungens teatervum. Han botaniserade gärna bland sina föregångares kläder som han använde vid maskerader och andra fester. Vid sin kröning lät han sy en dräkt av 1600-talssnitt  efter &lt;a href="http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=75" target="blank"&gt;Karl Xl:s&lt;/a&gt; bröllopsdräkt. Han hade en privat garderob där det fanns gott om lagade skarvade och stoppade kläder. Han visade också en mer mänsklig sida genom att ofta klä sig ”ytterst slarfvigt” som hans kusin &lt;a href="http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=52" target="blank"&gt;Hedvig Elisabeth Charlotta&lt;/a&gt; skrev. Han visste också att klä sig rätt vid särskilda  tillfällen. Vid besöket i &lt;a href="http://www.kopparberget.com/frameindex.asp?sp=SE" target="blank"&gt;Falu koppargruva&lt;/a&gt; bar han en rock i svart vattrat siden och skulle han prata med dalkarlarna valde han en av de två vadmalsdräkter som bevarats i samlingarna. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs också&lt;br /&gt;Rangström, Lena: Modelejon&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Claudia Piras: &lt;em&gt;Lady: konsten att klä sig med stil&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En ladys linneskåp, Konsten att vara välklädd utomhus och Accessoarer  är titlarna på några kapitel ur en bok som handlar om nittonhundratalets kvinnliga modeideal, trendsättare och förgrundsfigurer. &lt;a href="http://www.fieldmuseum.org/jkennedy/" target="blank"&gt;Jaquline Kennedy&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://www.time.com/time/daily/special/diana/" target="blank"&gt;prinsessan Diana&lt;/a&gt; anses ha haft en speciell stilkänsla men vad låg bakom deras charm? Författaren konstaterar att egen stil  handlar om så mycket mer än att hänga med i det senaste modet. Stil och elegans handlar inte heller om ålder. Se på &lt;a href="http://www.time.com/time/time100/artists/profile/chanel.html" target="blank"&gt;Coco Chanel&lt;/a&gt; som hela livet blev trogen sitt modekoncept. Hon skapade en klädstil som inte bara skulle vara en säsong eller två  utan hennes dräkter kunde fungera som basgarderob under många år. Boken kan också ses som ett uppslagsverk över vissa fenomen i nutida kläddesign.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113430077814941051?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113430077814941051/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113430077814941051&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113430077814941051'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113430077814941051'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/12/mode-design-och-drkthistoria.html' title='Mode, design och dräkthistoria'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113411647446333068</id><published>2005-12-09T09:04:00.000+01:00</published><updated>2005-12-09T09:21:14.473+01:00</updated><title type='text'>Borde också fått Augustpris!</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Nina Burton: &lt;em&gt;Den nya kvinnostaden: pionjärer och glömda kvinnor under tvåtusen år&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Årtusendena går och löneskillnaderna mellan män och kvinnor består. Att kvinnors arbetsinsatser ständigt belönas sämre än mäns är en gemensam nämnare och en gemensam erfarenhet för kvinnor genom alla århundraden. Men kvinnors arbetsinsatser och begåvning har också uppskattats olika beroende på rådande samhällsklimat och sociala strukturer. Den &lt;a href="http://www.augustpriset.info" target="blank"&gt;Augustnominerade&lt;/a&gt; Den nya kvinnostaden är en kvinnohistoria som ställer fokus på anonyma eller relativt anonyma yrkeskvinnor i historien. Många kvinnliga vetenskapsmän, författare, upptäcktsresande, och till och med nydanare på olika områden var fixstjärnor på sin tid och vann stor berömmelse och ära för att ett århundrade senare vara bortglömda. Vad beror detta på ? Inte kan det bara vara så enkelt att historien ofta skrivs av män och att urvalet blir därefter. Frågan är inte lätt att besvara. Nina Burton menar att en del av anonymiteten och glömskan kan bero på att kvinnor för att få spela på männens planhalva t ex inom vetenskapen har varit tvungna att publicera sina forskningsresultat under antaget namn eller signera sina alster med mannens eller faderns namn. Det låter inte klokt men så var det. Kvinnor fick faktiskt vara framstående men måste vara det diskret. De mulliga mansstrukturerna härskade inte på alla områden, men man var tvungen att rätta sig efter consensus i det övriga samhället. &lt;a href="http://www.heureka.org/voltaire.shtml" target="blank"&gt;Voltaire&lt;/a&gt; hade en inte helt okänd väninna som hette &lt;a href="http://www.pixe.lth.se/bossen/fysik/monad/chatelet.htm" target="blank"&gt;Emilie du Chatelet&lt;/a&gt;. Hon var mäkta lärd stor vetenskapskvinna och en livslång samtalspartner för honom. De skrev tillsammans ett verk om &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Isaac_Newton" target="blank"&gt;Newtons&lt;/a&gt; naturfilosofi och det tillskrevs officiellt Voltaire. Han ville nog inte åka snålskjuts på henne för i företalet påpekar han att hennes bidrag var större än hans och att det var hon som förklarat de svåraste aspekterna av kosmologin för honom och att kapitlen om optik var helt hennes eget verk. Men sådan var tidens sed och man får anta att hon inte varit den enda kvinna i historien som valt en underordnad roll, allt för att få förverkliga sig själva inom kultur eller vetenskap. Flera sådana här exempel finns i boken. Man får hoppas att Burtons bok inte kommer i skymundan för &lt;a href="http://www.lenaeinhornfilm.net" target="blank"&gt;årets välförtjänta vinnare av Augustpriset&lt;/a&gt; för detta är en enastående rik, tänkvärd och annorlunda kvinnohistoria. För övrigt kunde man ibland kanske dela ut två vinnare av Augustpriset. Det vore rättvist.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113411647446333068?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113411647446333068/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113411647446333068&amp;isPopup=true' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113411647446333068'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113411647446333068'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/12/borde-ocks-ftt-augustpris.html' title='Borde också fått Augustpris!'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113372098843407712</id><published>2005-12-04T19:13:00.000+01:00</published><updated>2005-12-04T19:29:48.450+01:00</updated><title type='text'>Medicin, sjukdomar  och sjukdomshistoria</title><content type='html'>Böcker om medicin, sjukdomar, sjukdomshistoria och läroböcker för blivande sjukvårdspersonal står på avdelning V. Förutom olika underavdelningar för de olika sjukdomarna, t ex Vl som står för psykiatri, finns en del böcker som kan vara av intresse för den som är allmänt kulturhistoriskt intresserad. Medicinhistoria tangerar både etnologi och kulturhistoria. &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Vill man ha en allmän orientering kan man läsa Matts Bergmarks &lt;em&gt;Från pest till polio: hur farsoterna ingripit i människornas öden &lt;/em&gt;och Alf Sagners &lt;em&gt;Livets tjänare: en bok om läkekonstens historia&lt;/em&gt;. Det finns också många intressanta debattböcker som tar upp nutida medicinska problem som stress, vårt förhållande till olika sjukdomar, begreppet hälsa osv. Något som tycks intressera allt fler med tanke på att våra veckotidningar flödar över av information om hur vi skall äta, motionera och få en sundare kropp och förhoppningsvis också en sundare själ! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.brunel.ac.uk/about/acad/sssl/ssslstaff/anth_staff/cecilhelman/" target="blank"&gt;Cecil Helman&lt;/a&gt;: Kroppens myter&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Kroppens myter är skriven av en etablerad och okonventionell läkare som tror både på placeboeffekten och magins helande verkan på sina patienter. Vår tids transplantationsteknik har, menar han, skapat en ny sorts odödlighet när våra organ lever vidare i en annan människa. Och vad kommer framtidens arkeologer att tro om vår tid när man istället för pilspetsar, lerkärl eller smycken hittar höftleder av stål, artärer av plast,  metallhjärtan och porslinständer på våra gravplatser. Hur skall en person som fått sitt hjärta utbytt mot en annans förhålla sig till sina känslor när känslornas säte fortfarande anses sitta i hjärttrakten? &lt;br /&gt;En ängslig hustru till en man som fått ett konstgjort hjärta berättar lättad att mannen fortfarande älskade henne och ungarna efter operationen. De medicinska landvinningarna har, menar han, inte alls utplånat gamla trosuppfattningar och magi och myter lever vidare sida vid sida med den medicinska högteknologin. En mycket tankeväckande bok av en strikt vetenskapsman som vågar tro på att sjukdomar fortfarande kan botas mirakulöst utan någon vetenskaplig förklaring. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;strong&gt;Torbjörn Gustafsson: &lt;em&gt;Själens biologi: medicinen, kulturen och naturens ordning 1850-1920&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;I slutet av sjuttonhundratalet och en bra bit in på nästa århundrade dominerades den medicinska vetenskapen av frenologin som fick till och med större genomslagskraft än darwinismen. Frenologin gick ut på att all mänsklig aktivitet, även själslig kunde kartläggas genom studier av hjärnans, skallens och hjärnvindlingarnas formationer. Kände man till de olika organens plats i hjärnan kunde man avslöja en persons särskilda fallenhet och karaktärsdrag genom att studera kraniet och hjärnans gropigheter och fåror. Detta var inte okontroversiellt eftersom det bröt mot de etablerade religiösa och filosofiska föreställningarna om en odödlig själ och andens dominans över kroppen. Denna biologisering av människans själsliv fick så småningom skarp kritik av bl a den svenske läkaren och forskaren &lt;a href="http://info.ki.se/ki/Retzius_se.html" target="blank"&gt;Anders Retzius&lt;/a&gt;. Trots kritiken fortsatte studiet av hjärnor och särskilt kvinnor som var mer än genomsnittligt intelligenta drog till sig forskarnas intresse. &lt;br /&gt;Kvinnan var underlägsen mannen sade det värdekonservativa manliga etablissemanget. Hur kunde det då dyka upp kvinnliga genier som matematikern &lt;a href="http://library.thinkquest.org/22584/temh3005.htm" target="blank"&gt;Sonja Kovalevsky&lt;/a&gt;. Genom att vara kvinna och matematiker överträdde hon vid denna tid en fast etablerad schablon om kvinnliga och manliga domäner. För att få en förklaring till detta fenomen tillgrep man förklaringar som att hon var något onormalt, en anomali, ett undantag från regeln. Dessutom hade hon varit olycklig hela sitt liv. Det hade varit bättre om hon inte hade varit en genial matematiker utan gift sig fått barn och levt ett normalt kvinnligt liv. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Karin Johannisson: &lt;em&gt;Kroppens tunna skal: sex essäer om kropp, hostoria och kultur&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Var &lt;a href="http://nobelprize.org/nobel/alfred-nobel/" target="blank"&gt;Alfred Nobel&lt;/a&gt; hypokondriker? Och vad är i så fall hypokondri. I brev klagar han ständigt över sömnlöshet, dåliga nerver, utslag, halsont och allehanda sjukdomstillstånd som var svåra att definiera. Det är sent 1800-tal och tidens modesjukdom bland män var just hypokondri. Sjukdomar, både fysiska och psykiska har tolkats olika genom historien. Att vara ”innbillningssjuk” kunde under vissa tider vara uttryck för själslig förfining och andlig storhet och sjukdomen hade släktskap med melakolin som också tolkades i termer av själslig överkänslighet  hos en intellektuellt överlägsen person. I fallbeskrivningar av galenskap under 1700-talet dominerar kvinnorna starkt. Överallt möter man kvinnor som som var vilda av raseri, självdestruktivitet, galna av sorg, svartsjuka och längtan. Galenskapen har inte alltid ansetts som ett sjukdomstillstånd. Under antiken ansågs det vara en gudarnas gåva som var skapande och profetisk och under medeltiden kunde den tolkas som helighet och utvaldhet. &lt;br /&gt;Andra tider har sett på dårskap som en revolt, en sund reaktion på en osund ordning. I kapitlet Kroppens teater: flickors dårskap, ges en rad fallbeskrivningar från 1700-talet av självsvältande, extatiska eller psykotiska flickor. Medicinsk och andlig expertis vallfärdade till och förundrades över Ester Jönsdotter som låg till sängs utan att äta under tio års tid och föll i extas flera gånger i timmen för att sedan stiga upp och äta, dricka få flera barn och leva som vanligt innan hon försvinner ur historien.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs också av samma författare:&lt;br /&gt;Medicinens öga&lt;br /&gt;Den mörka kontinenten&lt;br /&gt;På avdelningen Vl, psykiatri, finns antologin Mänskliga gränsområden: om extas, psykos och galenskap. En rad kända författare medverkar t ex &lt;a href="http://www.hubin.org/news/vip/cullberg/index_se.html" target="blank"&gt;Johan Cullberg&lt;/a&gt; som skriver om Mystik och epilepsi hos &lt;a href="http://www.utb.boras.se/kd_cm/et/elevarb/elev2/dostoje.htm" target="blank"&gt;Dostojevskij&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://www.smalandsakademi.se/labe.htm"&gt;Lars Bergquist&lt;/a&gt; som behandlar &lt;a href="http://runeberg.org/strindbg/" target="blank"&gt;Strindbergs&lt;/a&gt; infernokris som överlevnadsstrategi.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113372098843407712?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113372098843407712/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113372098843407712&amp;isPopup=true' title='1 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113372098843407712'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113372098843407712'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/12/medicin-sjukdomar-och-sjukdomshistoria.html' title='Medicin, sjukdomar  och sjukdomshistoria'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113351789564656745</id><published>2005-12-02T10:29:00.000+01:00</published><updated>2005-12-02T12:27:21.423+01:00</updated><title type='text'>Tema: etnologi</title><content type='html'>Bibliotekens avdelning M, &lt;a href="http://www.utbildning.su.se/katalog/Amne/20.asp" target="blank"&gt;etnologi&lt;/a&gt;, har ett minst sagt varierat innehåll. Från att ha varit ett ämne med främst inriktning på  insamlande och bevarande av gamla föremål och kulturmiljöer, har begreppet etnologi fått en helt annan och bredare inriktning. Nuförtiden skrivs gärna avhandlingar om olika folkgrupper och minoriteter i samhället. &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Subkultur" target="blank"&gt;Subkulturer&lt;/a&gt; är också föremål för forskarnas intresse, men fortfarande skrivs en del böcker om folkseder och traditioner.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Här några underavdelningar:&lt;br /&gt;My: Samhälls och familjeliv&lt;br /&gt;Mz: Folktro och seder&lt;br /&gt;Mza: Högtider och fester&lt;br /&gt;Mt: Romernas folkkultur &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Några boktips på temat etnologi:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hans Hammarskiöld och Kerstin Frieda: En gång i Sverige&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En snabbkurs eller grundkurs i svensk etnografi kan man kalla denna bildkavalkad över ett svunnet Sverige. Bildmaterialet är överdådigt och så skickligt arrangerat att man kan tro att fotografen farit land och rike runt för att dokumentera både torparbostäder och slott och herresäten. Nu är alla bilderna tagna på &lt;a href="http://www.skansen.se/" target="blank"&gt;Skansen&lt;/a&gt;, men gör inte ett dugg skansenartat intryck. Här beskrivs allt från firandet av livets högtider både i slott och koja, till skildringar av statarlivets hårda villkor. Kapitlet Snillrika möbler tar upp det eviga problemet med trångboddhet. Redan i bondesamhällets ”compact living” hade man sina finurliga lösningar och möbler med mångfunktion.&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;Inledningen är skriven av författaren Carl-Göran Ekerwald som hela sitt liv bott i gamla trähus och som medryckande skildrar de gamla husens speciella dofter och egenheter. I två år bodde han i ett hus utan elektricitet och telefon. Att bo så mörkt och bara ha tillgång till fotogenlampor gav en känsla av grottillvaro som inte alls var obehaglig. Det gav en sorts själslig ro och stämningen blev annorlunda och förtrolig. Det är svårare att bli ursinnig på varandra i ett mörkt rum. &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Isabel Fonseca: Begrav mig stående&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Bokens titel är ett citat från en gammal bulgarisk rom som säger-”Begrav mig stående, hela mitt liv har jag stått på knä.” &lt;a href="http://www.worldmind.com/Cannon/Culture/Interviews/fonseca.html" target="blank"&gt;Isabel Fonseca&lt;/a&gt; levde under mer än fyra år i östeuropa, främst Bulgarien och Rumänien, för att kartlägga hur detta nomadfolk anpassat sig i efterkrigstidens Europa. Det blir en berättelse om misär och förnedring, tvångsassimilering och repressalier. &lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.romani.org" target="blank"&gt;Romerna&lt;/a&gt; omtalas för första gången i Europa under 1300-talet och ansågs komma från Indien men deras ursprung är dunkelt. Det är ett folk som alltid är på väg, alltid längtar efter något, men inte söker en fast punkt i tillvaron eller ett nytt hemland. För man deras ursprung på tal vet de inget om den och är också totalt ointresserade av sin historia. Romerna har aldrig krävt något av samhället utom att få leva ifred med sina familjer och sin egen fria livsstil. Just sammanhållningen inom klanen, individen är av underordnad ställning, gör att de trots ständiga hot från omgivningen lyckats överleva som grupp. De lever i ett hemligt samhälle med  en mängd snåriga koder och levnadsregler som för en utomstående nästan är omöjliga att förstå. &lt;br /&gt;En förklaring till deras utanförskap är språket, &lt;a href="http://www.bif.se/pdf/2005_01/12.pdf" target="blank"&gt;romani&lt;/a&gt;, som bara talas av dem själva och gör det svårt för dem att tillgodogöra sig undervisning, vilket gör att många fortfarande är analfabeter. Före kriget, under sin nomadiserande tillvaro, hittade de alltid utvägar att försörja sig och var till och med under vissa tider eftertraktad arbetskraft på grund av sin hantverksskicklighet  och rörlighet. Ett av huvudkapitlen i boken handlar om familjen Duka i Tirana där författaren bodde som både gäst och familjemedlem under en längre tid. Hon ville lära sig romani, deras språk, men där var det stopp. En av familje-medlemmarna förklarade att ingen utomstående kan lära sig detta eftersom det är så fullt av hemliga koder och synonymer. Språket bygger en osynlig barriär mellan romerna och yttervärlden. Det är vi emot världen kanske kunde stå som ett motto för deras livshållning.  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs också &lt;a href="http://www.geocities.com/Hollywood/Chateau/7123/" target="blank"&gt;Hans Caldaras&lt;/a&gt; självbiografi &lt;strong&gt;I betraktarens ögon&lt;/strong&gt;. Djupt personligt och med värme berättar han om sitt och sin familjs, liv samtidigt som han skildrar de &lt;a href="http://www.riksforbundetroma.se" target="blank"&gt;svenska romernas&lt;/a&gt; historia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Bo Hazell: Resandefolket&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Begreppet tattare eller &lt;a href="http://www.kliv.se/kp_templates/KPPage.aspx?id=292" target="blank"&gt;resande&lt;/a&gt; har succesivt försvunnit ur svenska språket sedan samhällets mål, total assimilering, påbörjades under 1970-talet. Men de lever kvar, det finns mellan 15000 – 25000 personer som anser sig vara resande eller ättlingar till resande. &lt;a href="http://www.idehistoria.nu/Noesis/Anamnesis/Foredrag/BH.html" target="blank"&gt;Bo Hazell&lt;/a&gt; som av en händelse stötte på en kvinna som pratade ”tattarspråk” med sin son kände överhuvudtaget inte till deras existens. För honom som för många andra var detta uteslutande ett pejorativt begrepp som man utnyttjar för personer längst ner på den sociala skalan. Han började studera deras historia och under tio års tid lärde han känna och intervjua resande både i Sverige och utomlands. &lt;br /&gt;Historiskt sett har de många likheter med romerna. Deras ursprung är dunkelt. De bedrev handel och erbjöd den fasta bondebefolkningen vissa typer av tjänster som hästkastrering , förtenning av koppar och tennkärl samt sålde egentillverkade varor. De var inte välkomna att bosätta sig permanent någonstans utan fick bara stanna så länge de behövdes. Urbaniseringen bidrog till att de resande släpptes in i samhället men än i dag bosätter de sig gärna en bit utanför tätorterna. I början av sina undersökningar fick Hazell det bestämda rådet att inte försöka intervjua eller skildra de resande,de skulle helt enkelt inte ställa upp av rädsla för allt snedvridet och nedsättande som skrivits om deras folk. Men han lyckades få mångas förtroende och  de intressantaste partierna av boken är de många intervjuerna, bl a med &lt;a href="http://www.lindau.se/html/standup/html/annalena.htm" target="blank"&gt;Anna Lena Brundin&lt;/a&gt; som anser att hennes pratshowteknik ligger resandekulturens berättartradition nära. Hon anser sig ha varit resande i hela sitt liv. Som barn reste hon runt med sin pappa på olika marknader och sålde allt från allergismycken till gipstavlor och nu är hon resande i varan sig själv! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Dan Korn: Dolt land&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.hembygd.se" target="blank"&gt;Hembygdsföreningar&lt;/a&gt; runt om i landet utför ett värdefullt arbete med att bevara gamla stugor, boendemiljöer och föremål. Att det fortfarande finns levande hembygdsmuseer, gamla och orörda miljöer där människor fortfarande lever och får sin utkomst har beskrivits av fotografen Dan Korn i ett antal böcker med framför allt ett fantastiskt bildmaterial. På böggda blev en sådan försäljningssucce att det nästan blev nödvändigt att fortsätta dokumentationen, och böckerna har bara blivit bättre och bättre. Att det finns människor i dagens Sverige som väljer att leva i totalt utanförskap hade nog ingen vetat om Dan Korn inte ägnat ett antal år att luska upp, intervjua och fotografera dessa människor. &lt;br /&gt;Titeln ”Dolt land” syftar just på att de här människor är osynliga för samhället eftersom de sällan har kontakt med de sociala myndigheterna eller några andra samhälleliga institutioner. Bilderna berättar framför allt om gamla bondemiljöer som sett likadana ut sedan 1800-talet. Inget har förändrats i interiörerna, inget vatten eller elektricitet har dragits in. Författaren är mån om att inte romantisera det gamla hårda bondelivet och det vill ingen av de medverkande heller,men det måste finnas något annat än bekvämlighet som gör livet värt att leva. Dessa udda människor, som författaren väljer att kalla dem, är sannerligen inga dårfinkar utan ofta filosofiskt lagda och fulla av livsvisdom.5&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113351789564656745?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113351789564656745/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113351789564656745&amp;isPopup=true' title='2 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113351789564656745'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113351789564656745'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/12/tema-etnologi.html' title='Tema: etnologi'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113347019746019242</id><published>2005-12-01T21:17:00.000+01:00</published><updated>2005-12-01T21:50:31.583+01:00</updated><title type='text'>Några favoriter</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Sandor Marai: Glöd&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Ungraren &lt;a href="http://www.randomhouse.com/knopf/authors/marai" target="blank"&gt;Sandor Marai&lt;/a&gt; har skrivit ett relationsdrama som på drygt  150 förtätade sidor tar upp de eviga frågorna om vänskap passion och svek. Två män lever i oskiljaktlig och lojal vänskap i ett kvarts sekel. En dag ger sig den ene av utan ett ord och de konfronteras med varandra efter fyrtio år för att reda ut sitt förhållande till en och samma kvinna. Minnet av denna kvinna har behärskat hela deras liv, men vad var sanningen om henne? Boken har gått som radioföljetong och finns på Cd-skiva inläst av &lt;a href="http://www.imdb.com/name/nm0938623" target="blank"&gt;Sven Wollter&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Henri Alain-Fournier: Det underbara äventyret&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.legrandmeaulnes.com/english/biographie.htm" target="blank"&gt;Författaren&lt;/a&gt; hann bara skriva en enda roman innan han stupade på &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_v%C3%A4rldskriget:_V%C3%A4stfronten_1914" target="blank"&gt;västfronten&lt;/a&gt; 1914, och hela hans berömmelse vilar på detta sällsamma verk. Berättelsen är ett mellanting mellan saga och realistisk berättelse. Boken centralgestalt är en typisk representant för den i våra ögon lite överspände romantiske hjälten. Hela berättelsen cirkulerar omkring hans drömlika och overkliga upplevelser i ett gammalt sagoslott dit han av en händelse förirrat sig en vinternatt. &lt;br /&gt;Han blir indragen i en maskerad på slottet, och hela hans fantasiliv och drömmar resten av livet handlar om denna natt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Gustav Wied: Livets ondska&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En underbar småstadsskildring som utspelar sig i Danmark under slutet av 1800-talet.&lt;br /&gt;”Lille Thumsen” som han kallas av byborna har en enda livsdröm; att köpa tillbaka den gård han och hans mor förlorat vid faderns död. Han lyckas, men känner bara tomhet och leda då han kan flytta tillbaka med mor och hustru. Till en vän som kommer på besök säger han att man aldrig borde låta sina önskningar gå i uppfyllelse. Någon har sagt att detta är en av de roligaste böcker som skrivits i nordisk litteratur. &lt;a href="http://www.gustavwiedselskabet.dk/start.html" target="blank"&gt;Gustav Wied&lt;/a&gt; var en stor missantrop och han såg som sin främsta uppgift att gissla dubbelmoralen i de fina salongerna. Landsortsborna som skildras i Livets ondska är dock ömsint och kärleksfullt beskrivna. Det bestående minnet av romanen är den underfundiga och lågmälda humorn och den träffsäkra personteckningen. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ivan Gontjarov: Oblomov&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Hjältar i litteraturen  är mycket ofta handlingskraftiga, starka personer, men här framträder huvudpersonen, &lt;a href="http://www.dagensbok.com/index.asp?id=584" target="blank"&gt;Oblomov&lt;/a&gt;, som litteraturhistoriens värsta lätting. Han har blivit berömd för sin oföretagsamhet, likgiltighet och letargi. Han ser bra ut ,är rätt bildad och har åtminstone i början bra inkomster från sitt gods på landsbygden. Hela första kapitlet i boken ägnas åt huvudpersonens ansträngningar att komma ur sängen, något man kanske kan känna igen sig själv i vissa  mornar. Men den tröge Oblomov, som sedan barnsben har fått allt uträttat åt sig av andra, fortsätter år ut och år in att passivt betrakta livet utan engagemang. Låter det tråkigt och händelselöst? Inte ett dugg. &lt;a href="http://ivan-goncharov.biography.ms" target="blank"&gt;Gontjarov&lt;/a&gt; beskriver sin huvudperson så humoristiskt och med medkänsla att man inte enbart grips av antipati mot denne slöfock. Sysslolös rysk överklass är ju också ett av Tjechovs huvudteman i de berömda pjäserna. För övrigt tillhör nog Oblomov  de stora klassikerna i rysk litteratur.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Joseph Roth: Radetzkymarschen&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Den österrikiske författaren &lt;a href="http://www.geocities.com/roth_online" target="blank"&gt;Joseph Roth&lt;/a&gt; stod länge i skuggan av sina berömda landsmän &lt;a href="http://www.xs4all.nl/~jikje/New/about.html" target="blank"&gt;Robert Musil&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://www.kirjasto.sci.fi/broch.htm" target="blank"&gt;Hermann Broch&lt;/a&gt; men hans författarskap har fått en renässans tack vare anglosaxiska översättningar . Under några år under 1930-talet toppade han bestsellerlistorna men måste under nazismen gå i exil och miste både sitt förlag och sina läsare. Nu finns de flesta av hans betydande romaner på svenska varav &lt;a href="http://www.sub.su.se/forint/kdon1.htm" target="blank"&gt;Radetzkymarschen&lt;/a&gt; som gavs ut 1932 är den mest kända. Den filmades så sent som 1994 med &lt;a href="http://www.imdb.com/name/nm0001884" target="blank"&gt;Max von Sydow&lt;/a&gt; i huvudrollen. Det är en generationsroman om tre generationer Trotta som personifierar &lt;a href="http://www.sub.su.se/forint/tdon1.htm" target="blank"&gt;dubbelmonarkins&lt;/a&gt; uppgång och fall. Handlingen börjar med att  stamfadern i &lt;a href="http://www.sub.su.se/national/tita5.htm" target="blank"&gt;slaget vid Solferino&lt;/a&gt; räddar den unge &lt;a href="http://wiki.kalender.se/wiki/index.php/Frans_Josef" target="blank"&gt;kejsaren Frans Josef&lt;/a&gt; och därefter adlas. Sonsonen stupar under andra världskrigets första slag och därmed sluts cirkeln och det &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Habsburg" target="blank"&gt;Habsburgska imperiet&lt;/a&gt; gick definitivt i graven. Roths litterära huvudtema är skildringarna av denna svunna värld som han sörjde men inte alltid okritiskt skildrar i sina romaner.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113347019746019242?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113347019746019242/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113347019746019242&amp;isPopup=true' title='3 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113347019746019242'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113347019746019242'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/12/ngra-favoriter.html' title='Några favoriter'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113336330658709487</id><published>2005-11-30T15:50:00.000+01:00</published><updated>2005-11-30T16:10:35.753+01:00</updated><title type='text'>Läsning i juletid</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Kaj Attorps (red.): Om julen: de bästa berättelserna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Litteraturvetaren och författaren &lt;a href="http://www.forfattarcentrum.se/view_author.asp?sID=711&amp;pType=5&amp;mID=1&amp;aID=73" target="blank"&gt;Kaj Attorps&lt;/a&gt; har gjort ett nytt fräscht urval julberättelser och blandar högt och lågt, d.v.s. skämt och allvar i en omväxlande julblandning. Det kan nog vara svårt att hitta julberättelser av &lt;a href="http://www.stigclaesson.nu" target="blank"&gt;Stig Claesson&lt;/a&gt;, Jolo, &lt;a href="http://www.livet.se/ord/källa/Red_Top" target="blank"&gt;Red Top&lt;/a&gt; eller &lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.albertbonniersforlag.se/200/201.asp?AuthorId=7741" target="blank"&gt;Lars Gyllensten&lt;/a&gt; men här finns de tillsammans med klassiker som &lt;a href="http://runeberg.org/sbh/lagerlof.html" target="blank"&gt;Selma Lagerlöf&lt;/a&gt;, &lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.strindbergsmuseet.se" target="blank"&gt;Strindberg&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://runeberg.org/authors/sodrberg.html" target="blank"&gt;Hjalmar Söderberg&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Anton_Tjechov" target="blank"&gt;Anton Tjechov&lt;/a&gt;. Vill man inte läsa om hela Röde Orm av &lt;a href="http://runeberg.org/authors/bengtsfg.html" target="blank"&gt;Frans G Bengtsson&lt;/a&gt; finns här den oslagbara skildringen om &lt;em&gt;Hur jul dracks hos kung Harald &lt;/em&gt;Blåtand ,en av bokens höjdpunkter. Stilen är ju på pricken lik den isländska sagans. En av inbjudna är hans svärson Styrbjörn som tyvärr måste meddela att Blåtands dotter Tyra som han var gift med, har dött. Kungen frågar vad hon dött av och mågen svarar  ”Hon blev misslynt när jag tog mig en vendisk frilla och kom i sådan vrede att hon spottade blod; och därefter tynade hon och dog. Men eljest var hon en god hustru”. Inte mer med det. Blåtand tycker inte heller det får trycka deras sinnen för mycket när de dricker jul, han har ju så många döttrar att han inte vet vad han skall ta sig till med dem!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113336330658709487?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113336330658709487/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113336330658709487&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113336330658709487'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113336330658709487'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/11/lsning-i-juletid.html' title='Läsning i juletid'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113327945133191359</id><published>2005-11-29T16:47:00.000+01:00</published><updated>2005-11-29T16:50:51.343+01:00</updated><title type='text'>Intressant sida: Sanna Vestin</title><content type='html'>Ytterligare en god vän till mig med en hel del intressant att säga är &lt;a href="http://www.sanna-ord.se" target="blank"&gt;Sanna Vestin&lt;/a&gt;. Hon är frilansjournalist och på hennes sida kan du läsa om kvinnofrågor, flyktingfrågor, arbetslivsfrågor och mycket annat.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113327945133191359?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113327945133191359/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113327945133191359&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113327945133191359'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113327945133191359'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/11/intressant-sida-sanna-vestin.html' title='Intressant sida: Sanna Vestin'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113326937173375966</id><published>2005-11-29T13:55:00.000+01:00</published><updated>2005-11-29T14:07:11.500+01:00</updated><title type='text'>Johanna doktorerar på Povel Ramel</title><content type='html'>Jag har en alldeles fantastisk god vän som heter &lt;a href="http://hem.bredband.net/b279936/om_mig.htm" target="blank"&gt;Johanna Broman Åkesson.&lt;/a&gt; Denna unika person &lt;a href="http://hem.bredband.net/b279936/povel_r.htm" target="blank"&gt;doktorerar på Povel Ramels musik och diktning&lt;/a&gt; vid Musikvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Lyd ett gott råd från er bibliotekarie och besök Johannas webbsida!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113326937173375966?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113326937173375966/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113326937173375966&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113326937173375966'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113326937173375966'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/11/johanna-doktorerar-p-povel-ramel.html' title='Johanna doktorerar på Povel Ramel'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113326868999283796</id><published>2005-11-29T13:34:00.000+01:00</published><updated>2005-11-29T17:06:44.770+01:00</updated><title type='text'>Musik och erotiska eskapader</title><content type='html'>&lt;strong&gt;Bertil Hagman: Från  Mozarts erotiska eskapader till Alma Mahlers fyra män:&lt;br /&gt;28 essäer om musik och musikteater&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt; Journalisten Bertil Hagman har varit verksam som teater musik och danskritiker samt informationschef på operan. Som medarbetare på frilansbasis vid &lt;a href="http://www.svd.se" target="blank"&gt;Svenska Dagbladet&lt;/a&gt; skrev han ett antal musikessäer, omkring sjuttio stycken . Av dessa han valt ut ett litet antal som inte är dagsaktuella förutom några nyskrivna. Av titeln att döma kan man tro att den bara handlar om berömda musikers kärleksliv men de formar sig mer som miniporträtt av olika musikkonstnärer. Nåja, i essän om &lt;a href="http://www.alma-mahler.at/engl/alma_petronell/index.html" target="blank"&gt;Alma Mahler&lt;/a&gt; ligger tyngdpunken  på hennes avancerade kärleksliv. Den damen hade drag under galoscherna när det gällde män! Den som intresserar sig för &lt;a href="http://www.mahlerarchives.net" target="blank"&gt;Gustav Mahler&lt;/a&gt; och hans liv vet säkert också en del om hans hustru. Hon måste ha haft en sjusärdeles utstrålning. Hon gifte sig med Mahler som bara tjugoåring och fick avsvära sig allt eget liv för att ägna sig åt honom. Hon var begåvad och bildad och var enligt maken en riktig tonsättarbegåvning. Ändå levde hon hela livet genom sina berömda män. Men hon revolterar mot Mahler och hans ägaderätt. Efter bara något år faller hon i armarna på den berömde tyske arkitekten &lt;a href="http://www.greatbuildings.com/architects/Walter_Gropius.html" target="blank"&gt;Walter Gropius&lt;/a&gt; och begår sitt första men inte sista äktenskapsbrott. När hon väl gift sig med Gropius dyker nästa passion upp i form av det unga och vildvuxna geniet målaren &lt;a href="http://www.artchive.com/artchive/K/kokoschka.html" target="blank"&gt;Oskar Kokoschka&lt;/a&gt;. Han målar det ena porträttet efter det andra av henne. När hon blir författaren &lt;a href="http://www.kirjasto.sci.fi/fwerfel.htm" target="blank"&gt;Franz Werfels&lt;/a&gt; älskarinna lever hon med två män samtidigt med älskaren och sin äkta man Gropius. Så småningom gifter hon sig med Werfel och sen verkar det vara stopp för hon levde med denne till hans död i Amerika 1945, dit de begivit sig efter ”Anschluss”.  Man frågar sig varför denna begåvade kvinna inte ens försökte leva ett eget liv eller förverkliga sig själv på något sätt. Kanske var det ändå ett rikt liv att få träffa många av den tidens stora konstnärer.....&lt;br /&gt;Några andra essäer ur boken:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.mozartproject.org" target="blank"&gt;Mozarts&lt;/a&gt; erotiska eskapader&lt;br /&gt;Människan &lt;a href="http://w3.rz-berlin.mpg.de/cmp/schubert.html" target="blank"&gt;Schubert&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Konstnärsdynastin &lt;a href="http://www.royalcourt.se/denkungligafamiljen/attenbernadotte.4.53abbbfd7ffdfa677fff1247.html" target="blank"&gt;Bernadotte&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;Var &lt;a href="http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=68" target="blank"&gt;Gustav lll&lt;/a&gt; musikalisk?&lt;br /&gt;Verklighet och dikt bakom &lt;a href="http://www.tidningen-boken.com/03-08.htm" target="blank"&gt;Kameliadamen&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113326868999283796?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113326868999283796/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113326868999283796&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113326868999283796'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113326868999283796'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/11/musik-och-erotiska-eskapader.html' title='Musik och erotiska eskapader'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113319298505029027</id><published>2005-11-28T16:38:00.000+01:00</published><updated>2005-11-29T17:24:55.780+01:00</updated><title type='text'>Tema: Medeltiden</title><content type='html'>Att medeltiden skulle vara en ideologisk och kulturell skymningstid är det nog längesedan historikerna ansåg. Mörkt var det, bristen på ljus styrde människornas arbetsliv och dagliga livsföring. Den alltid lika flitiga &lt;a href="http://www.hist.lu.se/hist/forskning/forskare/harrison_d.htm" target="blank"&gt;Dick Harrison&lt;/a&gt; skriver mycket underhållande om människors hårda vardagsslit och kamp för brödfödan. Hög som låg arbetade ständigt och något romantiskt skimmer i tillvaron existerade knappast. &lt;a href="http://www.g-wessnert.com" target="blank"&gt;Gudrun Wessnert&lt;/a&gt; skriver om lukten i medeltida städer. Stanken av latrin och aska blandades med lukten av kokt kål och dofter från exotiska importerade kryddor. Den som vill läsa om och är intresserad av medeltidens tanke och idevärld, helt annorlunda från våran, har en hel del att välja på. Här följer ett axplock böcker av svenska historiker som skrivit kunnigt och initierat om medeltiden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Anders Pilz: Medeltidens lärda värld&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;För mer än tjugo år sedan utkom denna bok av &lt;a href="http://www3.lu.se/klass/klasspr/latinschol/anders.html" target="blank"&gt;Anders Piltz&lt;/a&gt;, dominikanerpräst och docent i latin. Studenter i olika ämnen har haft den som kurslitteratur men den kan även läsas med behållning av vanliga läsare. Innehållet handlar mest om filosofin, teologin och utbildningsväsendet, men berör också medicin, musik och astronomi. I sitt förord påpekar författaren att alla människor i Europa med någorlunda högre bildning under tre sekel från 1200-talet till 1400-talets slut kunde göra sig förstådda för varandra inte bara genom ett gemensamt språk utan också med en gemensam föreställningsvärld och en enhetlig terminologi. Folk var nog inte mer religiösa då än nu, men religionen styrde ändå människors liv, från vaggan till graven, på ett sätt som knappast går att föreställa sig nu. Detta hindrade inte att studenterna vid universiteten  fick läsa om nyplatonismen och tränga in i &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Aristoteles" target="blank"&gt;Aristoteles logik&lt;/a&gt;. En rik, lärd, underhållande och framför allt lättilgänglig bok om medeltiden för en historieintresserad allmänhet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Michael Nordberg: Den dynamiska medeltiden&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Med utgångspunkt från modern historieforskning om medeltiden skriver &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Michael_Nordberg" target="blank"&gt;Michael Nordberg&lt;/a&gt; &lt;br /&gt;just om den sjudande dynamik som fr o m slutet av 1200-talet utvecklades inom naturvetenskaperna, filosofin, konsten och hela samhällslivet. Visst var renässanskulturen som följde mer glansfull, men medeltiden har med orätt utpekats som en förfallsperiod. Ekonomiska kriser präglade en stor del av perioden likasom den med jämna mellanrum återkommande pesten. Men detta kan inte sägas särskilja den från andra perioder under historien som sett kriget som ett normaltillstånd. Medeltidens lärde var entusiastiska utforskare och översättare av antikens författare, människor rörde sig och reste mycket vilket befrämjade och stimulerade utvecklingen både inom humaniora och andra discipliner. Överhuvudtaget betonas den sociala dynamiken i samhället som inte obetydlig och det är detta som är det bärande temat i boken. Spännvidden mellan de olika ämnena är stor. Här behandlas hur man levde och arbetade, förhållandet mellan kvinnor och män, pestens härjningar, livegna kontra adel, kungamakt och påvemakt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Birgitta Kurten-Lindberg: Medeltida människor&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;I centrum för Birgitta Kurten Lindbergs medeltidsmänniskor står en rad spännande och exceptionella livsöden från samhällets överskikt, men också vanligt folk får slinka med på ett hörn. På slutet av 1800-talet hittades i den lilla staden &lt;a href="http://www.polyvalent.se/toscana2/prato.htm" target="blank"&gt;Prato&lt;/a&gt; ett fantastiskt dokument från 1300-talet. Över 500 liggare och räkenskapsböcker, 140.000 brev, av vilka 11.000 var privata tillhörande köpmannen Dantini, låg under trappan till det hus där han bott. Genom dessa brev får vi en ovanligt öppen inblick i hans samtids liv och leverne och i deras tanke och föreställningsvärld. Dantini  själv var en driftig affärsman utan högre intressen i livet annat än att skaffa sig en allt större förmögenhet, och detta oroade honom på slutet av livet. På sin ålders höst förtärdes han av oro för sin själs salighet  och den snikne affärsmannen donerade en stor del av sin förmögenhet till fattigvården i sin gamla hemstad. Ett kapitel ägnas &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_den_store" target="blank"&gt;Karl den store&lt;/a&gt;, som förutom att föra krig vurmade för boklig lärdom och noga vakade över sina barns utbildning och läsning  Ett vanligt sätt att straffa sina fiender på den här tiden var att spärra in dem i kloster. Så gjorde även  Karl med sin svärfar  men straffet var inte värre än att han kunde ta med sig sin familj och leva ett rätt behagligt liv innanför klostermurarna. Anmärkningsvärt är också  att 700-talets klosterliv inte är förknippat med någon större askes. Kyrkan lade sig inte i folks privatliv och det gick faktiskt an för en a munk att vara gift med en abbedissa.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113319298505029027?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113319298505029027/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113319298505029027&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113319298505029027'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113319298505029027'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/11/tema-medeltiden.html' title='Tema: Medeltiden'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113318985488731092</id><published>2005-11-28T15:40:00.000+01:00</published><updated>2005-11-28T16:04:42.966+01:00</updated><title type='text'>O forna tiders kvinnor! Tema Feminism</title><content type='html'>Böcker som behandlar könsroller, jämlikhetsfrågor och genusperspektiv står på avdelningen Ohj på biblioteken.&lt;br /&gt;De lästips som följer här tar upp böcker om några viktiga pionjärer i kvinnohistorien.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Gunhild Kyle och Eva von Krusenstierna: Kvinnoprofiler&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Detta är en utmärkt introduktion till feministrörelsens framväxt kring mitten av 1800-talet och fram till våra dagar. Författarna rör sig i ett begränsat anglosaxiskt område med hänsyn till att det var i dessa länder som föregångarna fanns. Boken presenterar porträtt av både kända och okända kvinnosaksprofiler och man har flätat samman berättelserna om deras privatliv med beskrivningar av deras offentliga verksamhet. En del bröt med alla konventioner, medan andra levde ett borgerligt välanpassat liv samtidigt som de kunde kämpa och föra fram sina radikala ideer. Kända namn som &lt;a href="http://nobelprize.org/peace/laureates/1905/suttner-bio.html" target="blank"&gt;Bertha von Suttener&lt;/a&gt;, &lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Alexandra_Kollontaj" target="blank"&gt;Alexandra Kollontaj&lt;/a&gt; och &lt;a href="http://nobelprize.org/peace/laureates/1982/myrdal-bio.html" target="blank"&gt;Alva Myrdal&lt;/a&gt; får sällskap av mindre kända men minst lika viktiga förkämpar för kvinnosaken. Man slås av vilket offatbart mod och seghet dessa kvinnor hade med tanke på de förföljelser och trakasserier de ofta utsattes för.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Elisabeth Laurin-Cederschiöld: Alla tiders kvinna&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.gale.com/free_resources/whm/bio/wollstonecraft_m.htm" target="blank"&gt;Mary Woolstonecraft&lt;/a&gt; dog bara 38 år gammal när hon födde sitt andra barn, Mary sedermera Shelley och berömd författare till boken om &lt;a href="http://www.literature.org/authors/shelley-mary/frankenstein/index.html" target="blank"&gt;Frankenstein&lt;/a&gt;. Hon föddes i en familj med trassliga förhållanden. Modern verkar ha varit ganska känslokall och fadern plågade sin familj med ständiga flyttningar på grund av misslyckade affärer. Mary insåg tidigt att hon ville försörja sig själv. Efter att ha arbetat som sällskapsdam, guvernant och lärarinna, den tidens enda utkomst för en ogift kvinna, kom hon så småning in i den tidens mondäna litterära kretsar. Hennes karriär tog fart när hon träffade en radikal förläggare som stödde hennes karriär som journalist och författare. 1772 kom hennes mest betydande skrift Om kvinnans rättigheter ut. Hon säger att egentligen har ingen prövat eller undersökt kvinnans rätta natur och därför har man inte rätt att beröva henne frihet eller inskränka hennes intellektuella förmåga. Eftersom hon också hade en radikal syn på sex och samlevnad levde hon i samvetsäktenskap med sina män vilket mötte större anstöt än hennes radikala kvinnosyn.&lt;br /&gt;Hon gjorde också ett besök i Sverige och Norden och skrev en uppskattad reseskildring härifrån. Om kvinnans frihet anses vara ett av de viktigaste kvinnomanifesten och hade stor betydelse för den framväxande kvinnorörelsen senare under 1800-talet och vid sekelskiftet. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Virginia Woolf: Ett eget rum&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En riktig klassiker i kvinnolitteraturen. Förutom romanförfattare var &lt;a href="http://www.virginiawoolfsociety.co.uk/index.html" target="blank"&gt;Wirginia Woolf&lt;/a&gt; en flitig debattör i dagspolitiska och andra frågor . Hon fick i uppdrag att hålla en föreläsning vid ett college om varför det finns så få kvinnliga romanförfattare. Hon blev faschinerad av ämnet och utvidgade föreläsningen till en miniessä. Talang räcker inte för intellektuellt skapande. &lt;br /&gt;Lugn och ro och ett minimum av ekonomiskt beroende är vad de flesta skrivande män har haft &lt;br /&gt;för att kunna skapa. Kvinnor har alltid varit fattiga eller beroende av andra, inte undra på att en talangfull kvinna inte kunnat slå sig fram på männens villkor. Och hur skall en kvinna kunna skriva om världen om hon bara har erfarenhet av hem och barn? Vad hade hänt om Shakespare varit kvinna? Antagligen hade hon blivit tidigt bortgift och mor till flera barn utan en tanke på att kunna förvalta sin litterära talang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Agneta Ney: Drottningar och sköldmör&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;om gränsöverskridande kvinnor i medeltida myt och verklighet ca 400 – 1400&lt;br /&gt;En vanlig kvinna under medeltiden var omgärdad av strikta levnadsregler som inskränkte hennes liv till hemmets sfär. De var också omgivna av ett manligt kollektiv som bestod av representanter för familjen statsmakten eller kyrkan. En av de viktigaste koderna för att belysa den sociala hierarkin i samhället var klädedräkten. Kläder och kön hängde också intimt samman. Könsidentiteten fick under inga omständigheter betvivlas, och i Norden var det straffbart för kvinnor att bära manskläder. Kvinnor har i alla tider haft strategier för att lämna sina traditionella könsroller. Historikern Agneta Ney undersöker vad hon kallar gränsöverskridande kvinnor som byter identitet, bl a genom att klä sig i manskläder. Varför klädde sig kvinnor i manskläder för att skaffa en ny identitet? Penningbrist och ett sätt att försörja sig kan vara en orsak, patriotism en annan i de fall en kvinna tog värvning, vilket har förekommit flera gånger i historien både i myt och verklighet. En av kvinnohistoriens mest kända gränsöverskridare var &lt;a href="http://www.sub.su.se/national/tjean2.htm" target="blank"&gt;Jeanne d´Arc&lt;/a&gt; som tilldelades både rustning och riddartitel och tilläts agera som en riktig karl på slagfältet för att rädda Frankrike från engelsmännen. Men när rättegången mot henne börjar framhåller hennes rannsakare gång på gång hennes fräckhet att bära manskläder och på så sätt våga byta identitet. Också i mytologin finns krigiska kvinnor. Brynhilde tilläts vara kraftfull och självständig och mäta sig med männen med krigiska bedrifter. Men så fort hon förlorade sin oskuld blev hon förvisad till köksvrån.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113318985488731092?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113318985488731092/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113318985488731092&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113318985488731092'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113318985488731092'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/11/o-forna-tiders-kvinnor-tema-feminism.html' title='O forna tiders kvinnor! Tema Feminism'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113318859586046611</id><published>2005-11-28T15:34:00.000+01:00</published><updated>2005-11-29T10:28:02.916+01:00</updated><title type='text'>Kjell Genberg</title><content type='html'>Tycker du om deckare? Besök författaren &lt;a href="http://www.keg.se" target="blank"&gt;Kjell Genbergs webbsida!&lt;/a&gt; Han skriver bra deckare! Dessutom känner jag honom. Trevlig prick, det där!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113318859586046611?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113318859586046611/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113318859586046611&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113318859586046611'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113318859586046611'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/11/kjell-genberg.html' title='Kjell Genberg'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-19383931.post-113318434286985831</id><published>2005-11-28T14:10:00.000+01:00</published><updated>2005-11-28T16:19:19.720+01:00</updated><title type='text'>Lästips för dig som arbetar inom ett vårdyrke</title><content type='html'>Bredvidläsningslitteratur för dig som kommer att arbeta inom vården. Flera medicinska utbildningar har &lt;a href="http://utbdatabas.uu.se/katalog/kurs.asp?kod=x4127" target="blank"&gt;kurser i skönlitteratur&lt;/a&gt; som utgångspunkt för reflexion kring yrkesrollen, människosyn och etiska frågor. Här kommer ett urval texter som kan vara värdefulla som diskussionsunderlag eller för egna funderingar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;"Medicinen är min lagligt vigda hustru men skönlitteraturen är min älskarinna",&lt;/strong&gt;sade &lt;strong&gt;&lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Anton_Tjechov" target="blank"&gt;Anton Tjechov&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;, en av världens mest berömda skrivande läkare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Oliver W. Sacks: Ett ben att stå på&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.oliversacks.com" target="blank"&gt;Oliver Sacks&lt;/a&gt;  hamnar i patientrollen när han skadar sitt ben i en skidolycka i norska fjällen. Denna händelse kom att påverka honom mycket mer och på ett annorlunda sätt än han tänkt sig. Skadan är inte allvarlig och operationen en ren rutin, men han kom att få egendomliga störningar i sin kroppsuppfattning. Störningarna är av neurologisk art och det gör att han känner en total främlingskap för sitt skadade ben. Det är som om benet inte tillhörde hans kropp längre. Han blir djupt deprimerad och åker berg och dalbana mellan förtvivlan och hopp. Det är många teman som flätas samman i boken. Existentiella frågor blandas med upplevelsen av att vara patient och de knepiga relationer som kan uppstå mellan läkare och patient, särskilt som man är läkare själv och kan ha synpunkter på vården. ”En beundransvärd bok” skrev &lt;a href="http://www.anthonyburgess.com" target="blank"&gt;Anthony Burgess&lt;/a&gt; om boken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kristina Lundgren: Åkes bok&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Den sjunde juni 1975 kunde Åke för första gången stänga en dörr efter sig  i sin första egna lägenhet efter trettio år på institution. Diagnosen för intagningen i början på femtiotalet var efterblivenhet. I början av boken sitter Åke  i ett plan på väg till Toronto där han skall föreläsa om förståndshandikapp på en stor kongress. Från förnedringen på institution i många år till uppskattad föreläsare världen över. Vilken klassresa!. Hur en människa, som var dyslektiker och hade ett lättare fysiskt handikapp kunde klassas som efterbliven  är ofattbart. Hur man kan komma igen efter så många år av förnedring är ännu mer ofattbart. Läs mer om &lt;a href="http://www.socialpolitik.com/gamlanummer/arkiv1997/974/97442.html" target="blank"&gt;Åkes nya liv!&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.enigma.se/mellanrummet/nr9-2003/9-03-109.htm" target="blank"&gt;Göran Gyllenswärd (red.)&lt;/a&gt;: Aldrig i livet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Dödsfall genom självmord väcker alltid starka känslor. Barn som haft en förälder som tagit livet av sig  lämnas ofta ensamma med sina känslor beroende på omgivningens tafatthet och osäkerhet när det gäller att hantera barns känslor. &lt;a href="http://www.rb.se/sv/OmRaddaBarnen/Varverksamhet/Kriscentrum" target="blank"&gt;Rädda barnens centrum för barn och ungdomar&lt;/a&gt; har sedan några år krisgrupper för unga som mist en förälder på detta dramatiska sätt. Antologin innehåller berättelser av ungdomar som själva genomlevt  och överlevt denna traumatiska livssituation. Flera av ungdomarna vittnar om hur föräldern före självmordet ofta visat utbrändhetssymptom (utbrändhetsdepression) av en ohållbar och stressande arbetssituation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Molin_%28f%C3%B6rfattare%29" target="blank"&gt;Lars Molin&lt;/a&gt;: Bytet&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;En medelålders man, naturligtvis med stressigt och krävande arbetsliv, får känningar i bröstet som tyder på en lätt hjärtinfakt. Han håller symptomen hemliga för hustrun och omgivningen för att inte oroa. Slå av på takten vill han inte eftersom livskvalitet för honom betyder hårt arbete, lite för mycket mat och dryk och livets goda i allmänhet. Motion är tråkigt och varför inte leva livet ut medan det pågår. Nästa infarkt blir allvarligare och nu blir det inte bara en fråga om att byta till en stillsammare livsstil utan läget är så allvarligt att ett hjärtbyte blir nödvändigt. Riktigt spännande blir det när huvudpersonen i läkarnas jakt på ett nytt lämpligt hjärta åt honom kommer en rad skumma affärer med handel av organ på spåren.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/19383931-113318434286985831?l=margarethaarteus.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/feeds/113318434286985831/comments/default' title='Kommentarer till inlägget'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=19383931&amp;postID=113318434286985831&amp;isPopup=true' title='0 kommentarer'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113318434286985831'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/19383931/posts/default/113318434286985831'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://margarethaarteus.blogspot.com/2005/11/lstips-fr-dig-som-arbetar-inom-ett.html' title='Lästips för dig som arbetar inom ett vårdyrke'/><author><name>Margaretha</name><uri>http://www.blogger.com/profile/04543158501746081672</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='16' height='16' src='http://img2.blogblog.com/img/b16-rounded.gif'/></author><thr:total>0</thr:total></entry></feed>
